Nu har jag ridit Indy utan ledare 080630
I söndags kom Macke hem vid 06:00 från Storuman så när jag vaknade fikade jag tyst och sedan åkte Timmy och jag till Umgransele. Först for vi på stranden med Erika och sedan till Paddocken och förberedde mer på vår bana till hästarna...Timmy var pigg och busig och sprang hit och dit. När vi sedan åkte hem till Erika för att byta till hästkläder var han ganska nöjd så vi lämnade honom hos Erika så han fick vila lite.
Sedan hämtade vi hästarna och tog dem till banan, Eva följde med oss med sitt sto Ninja) . Det blev lite allt möjligt vi utmanade hästarna med...presänning på marken, slalom, ett hinder, en passage med tunnor och en annan passage med hinderstöd osv) och de tyckte den var ganska intressant....
Proppen klarade allt galant, Ninja hakade upp sig på någon enstaka station men verkade öven hon sköta sig ganska fint och Indy klarade allt utom att gå på pressänningen (och uppföra sig fint när Ninja var nära)....han gick bredvid presänningen och fram till den men inte på den men jag har märkt att han är mycket misstänksam mot mark som ser konstig ut...mörk asfalt tror han är halkig så den går han lååååångsamt över medan han betänksamt nosar på den så det får vi jobba på....
Men ändå så tror jag att Ninja var den svåraste prövningen för Indy. Indy är ju van att det bara är han och Proppen på våra träningar och han blev alldeles till sig över att det var ett sto med på träningen och spände upp halsen i en elegant båge med riktig hingstnacke och halade ut "herr petternicklas" och fjantade på lite och hade ganska svårt att koncentrera sig på sin uppgift i början...särskilt när Ninja blev tokbrunstig av att ha två killar inpå sig och ställde sig och skvätte och pinkade inför herrarnas ögon....men efter ett tag skötte han sig bättre eftersom jag envetet skickade honom bakåt när han utan tillåtelse försökte gå fram till Ninja. Tillslut stod han still bredvid mig och lääängtansfullt sträckte halsen mot Ninja och drog in hennes ljuva lukt i näsborrarna men gick ingenstans.
När vi övat en stund tyckte vi att hästarna förtjänade att vila skallen i skogen så vi satt upp och tog en skogstur, denna gång red jag utan ledare vilket var spännande och Indy var ju dessutom uppspelt över att Ninja var med så det lugn han hade förra gången existerade inte nu men han var aldrig bråkig och oregerlig. Ninja fick gå först och Proppen i mitten och strategiskt placerad sist i ledet...Indy surade mot Proppens bak eftersom han helst sett att Proppen makade sig ur vägen så han fick komma närmare Ninja men när han tänkte sätta sina unghäst-tänder i Proppens rumpa hann jag stoppa honom och gräla på honom. Sedan började Indy intressera sig mer över miljön och småtravade på när han fick chansen, han var ändå hela tiden lyhörd och saktade av när jag tog i tyglarna men det blev ett litet lyckoskutt över en rot en gång men med en "tonårshäst" så får man ta lite sådant. Ridturen gick fint, det blir såklart väldigt korta turer eftersom Indy inte är van och musklad för längre men någonstans måste man ju börja.
Idag måndag så ska Indy få vila, det är viktigt att en unghäst får tid att smälta och ta in allt nytt som händer och så att man inte överanstränger dem...nu tror jag den risken är minimal eftersom jag går väldigt varligt fram med Indy men hellre att vara extra försiktig än att ställa till med något. Nästa gång jag sitter på honom ska vi öva på svängar och starter...stopp har han förstått delvis..han stannar om jag tar i tyglarna men jag vill att han ska stanna när jag omfördelar min vikt så även där har vi en del att jobba på men det kommer....nu har han ju acceperat mig å ryggen och det är steg 1.
När jag och Timmy sedan i söndags kom hem så hade äntligen Macke vaknat till liv :-)
Vi åt tacogratäng, talade om för varann hur mycket vi saknat varann när vi inte umgåtts lördag kväll (då jag låg med mensvärk och han var i storuman) och sedan åkte vi ned på travbanan där vi stod och gosade och tittade på travet. Jag satsade på en häst och vann :-) Macke fotade en massa fina bilder och åt en hamburgare.
Vi njöt av stämningen, solen och att vara på travet och plötsligt sade Macke : "Men detta är väl sommar! Sol och travet" och jag höll helhjärtat med! Har haft en härlig helg!
Sedan hämtade vi hästarna och tog dem till banan, Eva följde med oss med sitt sto Ninja) . Det blev lite allt möjligt vi utmanade hästarna med...presänning på marken, slalom, ett hinder, en passage med tunnor och en annan passage med hinderstöd osv) och de tyckte den var ganska intressant....
Proppen klarade allt galant, Ninja hakade upp sig på någon enstaka station men verkade öven hon sköta sig ganska fint och Indy klarade allt utom att gå på pressänningen (och uppföra sig fint när Ninja var nära)....han gick bredvid presänningen och fram till den men inte på den men jag har märkt att han är mycket misstänksam mot mark som ser konstig ut...mörk asfalt tror han är halkig så den går han lååååångsamt över medan han betänksamt nosar på den så det får vi jobba på....
Men ändå så tror jag att Ninja var den svåraste prövningen för Indy. Indy är ju van att det bara är han och Proppen på våra träningar och han blev alldeles till sig över att det var ett sto med på träningen och spände upp halsen i en elegant båge med riktig hingstnacke och halade ut "herr petternicklas" och fjantade på lite och hade ganska svårt att koncentrera sig på sin uppgift i början...särskilt när Ninja blev tokbrunstig av att ha två killar inpå sig och ställde sig och skvätte och pinkade inför herrarnas ögon....men efter ett tag skötte han sig bättre eftersom jag envetet skickade honom bakåt när han utan tillåtelse försökte gå fram till Ninja. Tillslut stod han still bredvid mig och lääängtansfullt sträckte halsen mot Ninja och drog in hennes ljuva lukt i näsborrarna men gick ingenstans.
När vi övat en stund tyckte vi att hästarna förtjänade att vila skallen i skogen så vi satt upp och tog en skogstur, denna gång red jag utan ledare vilket var spännande och Indy var ju dessutom uppspelt över att Ninja var med så det lugn han hade förra gången existerade inte nu men han var aldrig bråkig och oregerlig. Ninja fick gå först och Proppen i mitten och strategiskt placerad sist i ledet...Indy surade mot Proppens bak eftersom han helst sett att Proppen makade sig ur vägen så han fick komma närmare Ninja men när han tänkte sätta sina unghäst-tänder i Proppens rumpa hann jag stoppa honom och gräla på honom. Sedan började Indy intressera sig mer över miljön och småtravade på när han fick chansen, han var ändå hela tiden lyhörd och saktade av när jag tog i tyglarna men det blev ett litet lyckoskutt över en rot en gång men med en "tonårshäst" så får man ta lite sådant. Ridturen gick fint, det blir såklart väldigt korta turer eftersom Indy inte är van och musklad för längre men någonstans måste man ju börja.
Idag måndag så ska Indy få vila, det är viktigt att en unghäst får tid att smälta och ta in allt nytt som händer och så att man inte överanstränger dem...nu tror jag den risken är minimal eftersom jag går väldigt varligt fram med Indy men hellre att vara extra försiktig än att ställa till med något. Nästa gång jag sitter på honom ska vi öva på svängar och starter...stopp har han förstått delvis..han stannar om jag tar i tyglarna men jag vill att han ska stanna när jag omfördelar min vikt så även där har vi en del att jobba på men det kommer....nu har han ju acceperat mig å ryggen och det är steg 1.
När jag och Timmy sedan i söndags kom hem så hade äntligen Macke vaknat till liv :-)
Vi åt tacogratäng, talade om för varann hur mycket vi saknat varann när vi inte umgåtts lördag kväll (då jag låg med mensvärk och han var i storuman) och sedan åkte vi ned på travbanan där vi stod och gosade och tittade på travet. Jag satsade på en häst och vann :-) Macke fotade en massa fina bilder och åt en hamburgare.
Vi njöt av stämningen, solen och att vara på travet och plötsligt sade Macke : "Men detta är väl sommar! Sol och travet" och jag höll helhjärtat med! Har haft en härlig helg!
Kommentarer
Trackback
