flyinglady

Min man står just nu i duschen och predikar om att han tror att rotfrukter är nyttiga....ja som ni redan förstår så har han börjat banta och han har redan gått ned tre kilo. Jag hatar rotfrukter...han gjorde flera matlådor med rotfrukter och annat som jag inte tyckte var ätbart hurr....och idag var vi på inlandets skoter och terräng och vad händer...jo kassören och Macke börjar prata ROTFRUKTER och kassören tipsade om att man kan lägga dem på en plåt i ugnen och att det skulle bli gotteligott med lite smör på.....sedan berättade han att han gått på Atkins diet när han skulle banta och det hade varit jättebra..man fick äta fett men inte socker. Mitt i detta stod min man och provade jackor och jag log stort över det hela....det händer alltid något kul när vi är på inlandets...sist var det jag som stod för komiken då jag gick förbi en gubbe med min blivande rosa skoterhjälm i famnen och höll fram den mot gubben och trumpetade glatt "HAHA jag tog den FÖRE!" Gubben hade nog inte för avsikt att köpa en rosa skoterhjälm och såg lite rolig ut och killen på inlandets frustade av skratt och spädde på det hela med "haha ja där blev du allt besviken Rune, tjejen han ta hjälmen före" och gubben såg ännu mer besvärad ut.

Jag höll på att dö av skräck idag.....de rapporterade i morse på nyheterna att en bil och en lastbil krocket vid Umgransele och jag visste att Erika var och körde då. När jag ringde på hennes telefon så svarade hon inte trots att jag ringde flera gånger....jag höll på att kvävas av oro så jag ringde och messade men inget svar. Kunde knappt jobba så orolig var jag, bara tanken på att min bästa vän var skadad eller död var hemsk och jag hade gråten i halsen. Ringde sedan Macke och berättade och även han blev jätteorolig och just då ringde svt honom och ville han skulle fara till olycksplatsen och filma så han körde dit. Jag bad att få veta om det var en grön bil som krockat och den var grön...precis som Erikas mammas bil som hon brukar köra....och man blev ju ännu hispigare. Macke fick reda på att det inte var en dödsolycka utan att den som var mest skadad hade skadat benen så då blev man ju lite lättad och just därpå fick jag äntligen tag på Erika som mådde prima och hade suttit och fikat med sin kusin på bageriet....min oro växlade över i ilska när hon skrattade åt vårt ståhej då jag hasplade ur mig vad som hänt och hur oroliga vi varit och varför i helvete hade hon inte svarat?Jag kan inte tänka mig att vara utan Erika och när hon sedan berättade att hon varit på bageri och haft telefon i bilen och skrattade åt vår oro så exploderade jag och gormade rasande att jag hoppades att hon skulle bli magsjuk av maten varpå hon skrattade ännu mer och jag grälade ilsket på henne. Nu ikväll då vi var i stallet berättade hon att hon tänkt på det hela och att hon kanske inte skulle skrattat för hon skulle känt samma sak om det var vi det gällde, tanken på att förlora någon man håller av i en olycka är ju hemsk! Skönt att allt gick bra i alla fall och att de som verkligen var med i olyckan klarade sig.


Hm vad har jag och berätta...var ett tag sedan nu...
Jo jag har varit förkyld och förkyld...har gått med halsont en evighet nu och ska till doktorn på måndag om det inte är bättre.

Indy min lilla pojke hade kolik i förrgår, personalen på ridskolan ringde på morgonen så jag hann bara komma till jobbet så fick jag ila iväg till ridskolan där min lilla häst var djupt olycklig. Han såg i alla fall glad ut att jag kom och när jag såg hur boxen såg ut så gissar jag att han nog haft ont i magen sedan någon gång på natten...tur han inte hunnit få tarmvred och dö!! Jag tog honom till ridhuset där vi traskade och gick runt runt för att få igång magen men hans kolik verkade inte vilja ge med sig och Indy hade så ont så han flera gånger försökte lägga sig ned då vi gick. Jag fick jaga på honom med ett spö och det var inte kul att ge honom smisk av ett spö när han hade så ont.....efter en stund så ringde jag veterinären för att få smärtstillande till honom för han hade rejält ont och jag var livrädd och bara att se hans blick var hemskt. Veterinär-Hassan gav honom då smärtstillande, kramplösande och något slags lavemang och så fick vi gå ännu mer och då när vi gått ett tag så började det lätta och Indy började pillra och nafsa mig bakom hälarna medan vi gick eftersom han var ganska leds på att vara i ridhuset och går runt-runt. Jag blev överlycklig när han började visa lite attityd mot att gå runt runt och när han då bajsat lite så kollade Hassan honom igen och han hade då fått igång lite tarmljud. Jag fick två sprutor att ge dagarna efter. Vad som utlöste koliken är svårt att säga, red honom samma kväll och märkte inget konstigt då. Sandra J trodde att han kanske druckit för lite och det låter ju rimligt.....har nu börjat ha en hink med ltie betforvatten i boxen och det verkar han gilla. Eftersom han verkar ha lätt att få kolik så har jag fått rådet att ge honom betfor vilket han alltid fått, undvika lucern och pelleterat färdigfoder eftersom det inte ska vara bra för känsliga hästar. Så när det blir dags för mer foder åt Indy så blir det mog Musli-foder för honom. På kvällen var Indy jättehungrig och riktigt gosig, det var som att han ville visa sin uppskattning.

Nu ikväll har jag och Erika provat fler sadlar på honom och det gick åt pipan, de låg inte bra. Sedan red jag och Erika gav mig råd och vi avslutade med att släppa lös Indy som for runt som en galen hingst där inne bockandes och gnäggandes.

Nä nu ska Macke ha datorn! Bäst att herr rotfrukt får sätta sig här nu :-)