Hihihihi
Igår var Macke i garaget så jag tog Indy till ridhuset och jösses vad jag fick skratta.
Eftersom vi var ensamma så var det ett ypperligt tillfälle att öva på traven så när vi var uppvärmda så bad jag Indy om trav och som vanligt så vinglade vi fram i traven och såg ut som vi båda var kanonfulla....Indy snodde ihop benen och slog ihop hovarna och blev mer och mer uppretad över det hela och strök ilsket bak öronen. Sedan började han irriterat slå med huvudet upp och ned vilket han gör när han blir nog förbannad och f örut så har jag försökt lugna honom, hålla honom stadig och hjälpa honom men nu lät jag honom vara...jag varken försökte styra honom efter fyrkanten eller få honom sluta att slå med huvudet utan bara försökte följa med i hans trav (vilket inte var lätt för det kändes som att rida en häst som var halt på tre ben när han slog med huvudet så där) och rätt vad det var så kastade han med huvudet så han tappade balansen och fick frambenen i kors....och givetvis höll vi på gå omkull. Jag fnissade hejdlöst för vi måste sett urlöjliga ut och Indy var ganska förbannad men när jag började skratta var det som han slappnade av och öronen åkte fram igen.
Vi samlade ihop oss och gjorde nytt försök och nu var det som att Indy ändå ville få det rätt för han jobbade på och kämpade varv på varv och slappnade av lite mer, han försökte aldrig bocka utan travade samanbitet vingligt framåt och efter ett tag var det som att han började komma på hur han skulle bära fram oss och då spände han sig mindre och faktiskt så när jag bad honom sakta av så ville han inte utan han ville trava lite till och DET var ett bra tecken för annars så har han varit snabb att stanna när jag bett honom och sedan inte velat mera.
Jag krävde inga fina ridvägar eller så utan jag bad bara om trav så han fick trava lite som han ville bara han höll trav, ville störa så lite som möjligt utan bara att vi skulle hitta en rytm att hålla ridvägarna tar vi sedan när traven sitter bättre. När det kändes som att det gick rätt bra så avslutade jag passet och då var vi båda ganska trötta. När jag satt av så vände Indy på huvudet och kuttrade mjukt mot mig...det var som "men där satt den matte, vad duktiga vi var" och jag stod och kramade honom och berömde honom innan vi promenerade några varv och sedan for till stallet. Indy såg ganska stolt ut, tror att även han kände det som att vi lyckats bra.
Idag tog vi en långpromenad för jag kan tro att Indy är lite stel i musklerna efter gårdagen och det gick bra, vi tog på tränset och det var inte populärt och han kämpade hela första stunden under promenaden att bli av med bettet han lättade på framhovarna, slog med huvudet och hade sig men efter en stund så coolade han ned sig även om han joxade mycket med bettet. Jag var helt slut på när vi kom tillbaka, usel kondis man har men det var skönt att gå så där långt och plåga ur kroppen lite.
Macke har idag varit med några grabbar och kört skoter så när jag varit klart i stallet så for Timmy och jag till mormor och morfar och åt middag där. Var mysigt.
Får se vad det blir i morgon :-)
Eftersom vi var ensamma så var det ett ypperligt tillfälle att öva på traven så när vi var uppvärmda så bad jag Indy om trav och som vanligt så vinglade vi fram i traven och såg ut som vi båda var kanonfulla....Indy snodde ihop benen och slog ihop hovarna och blev mer och mer uppretad över det hela och strök ilsket bak öronen. Sedan började han irriterat slå med huvudet upp och ned vilket han gör när han blir nog förbannad och f örut så har jag försökt lugna honom, hålla honom stadig och hjälpa honom men nu lät jag honom vara...jag varken försökte styra honom efter fyrkanten eller få honom sluta att slå med huvudet utan bara försökte följa med i hans trav (vilket inte var lätt för det kändes som att rida en häst som var halt på tre ben när han slog med huvudet så där) och rätt vad det var så kastade han med huvudet så han tappade balansen och fick frambenen i kors....och givetvis höll vi på gå omkull. Jag fnissade hejdlöst för vi måste sett urlöjliga ut och Indy var ganska förbannad men när jag började skratta var det som han slappnade av och öronen åkte fram igen.
Vi samlade ihop oss och gjorde nytt försök och nu var det som att Indy ändå ville få det rätt för han jobbade på och kämpade varv på varv och slappnade av lite mer, han försökte aldrig bocka utan travade samanbitet vingligt framåt och efter ett tag var det som att han började komma på hur han skulle bära fram oss och då spände han sig mindre och faktiskt så när jag bad honom sakta av så ville han inte utan han ville trava lite till och DET var ett bra tecken för annars så har han varit snabb att stanna när jag bett honom och sedan inte velat mera.
Jag krävde inga fina ridvägar eller så utan jag bad bara om trav så han fick trava lite som han ville bara han höll trav, ville störa så lite som möjligt utan bara att vi skulle hitta en rytm att hålla ridvägarna tar vi sedan när traven sitter bättre. När det kändes som att det gick rätt bra så avslutade jag passet och då var vi båda ganska trötta. När jag satt av så vände Indy på huvudet och kuttrade mjukt mot mig...det var som "men där satt den matte, vad duktiga vi var" och jag stod och kramade honom och berömde honom innan vi promenerade några varv och sedan for till stallet. Indy såg ganska stolt ut, tror att även han kände det som att vi lyckats bra.
Idag tog vi en långpromenad för jag kan tro att Indy är lite stel i musklerna efter gårdagen och det gick bra, vi tog på tränset och det var inte populärt och han kämpade hela första stunden under promenaden att bli av med bettet han lättade på framhovarna, slog med huvudet och hade sig men efter en stund så coolade han ned sig även om han joxade mycket med bettet. Jag var helt slut på när vi kom tillbaka, usel kondis man har men det var skönt att gå så där långt och plåga ur kroppen lite.
Macke har idag varit med några grabbar och kört skoter så när jag varit klart i stallet så for Timmy och jag till mormor och morfar och åt middag där. Var mysigt.
Får se vad det blir i morgon :-)
Kommentarer
Postat av: Sandra Bengtsson
Va kul att det går framåt, både med traven och med bettet. Tycker det är helt rätt att bara låta honom trava och sedan när han har koll på det börja med ridvägarna osv. Så kul att läsa att det går bra :-)
Trackback
