Usch
Var på ATG i onsdags med Linus eftersom han inte var "ren" i gången då vi tränade i lördags och det slutade med behandling i båda bakknäna och ryggen.
Vi longerade och sprang i "springgången" och Maria (veterinären) bedövade bort vänster bakknä på benet han haltade på och då när vi longerade igen visade det sig att Linus haltade på andra bakknät så han var halt på båda och ryggspänningarna trodde Maria kom av knäna....han verkar gått med detta ganska länge men blivit halt först nu då träningen ökats på för Linus har ju inte tränats hårt alls. Lins hade dock jättekul i longerhallen och lekte och for runt där inne som en bockande tornade så Maria såg ju inget av hur han rörde sig från början för alla hovarna var mer i luften än på backen :) Linus kan han.... Är dock stolt över lillhästen min för det var en annan häst där som stressat höll på riva halva kliniken medan Linus som ändå är så ung tog det lugnt både i stall och röntgenrum men surade rejält då assistenten skulle tvätta honom på insidan bakbenen för bedövningen, där gick minsann gränsen tyckte han :-) Röntgen visade inget så Maria sprutade bakknäna och muskulaturen i ryggen och nu ska han vila tre veckor innan återbesök.....är sjukt orolig....vettskrämd. Har nyss tagit bort en häst och är livrädd Linus inte ska bli bra :-( sedan anklagar man sig ju...är det något jag gjort som gjort honom dålig? Vad har jag kunnat göra annorlunda? Maria sade att detta ser man tex på unga hästar som rids i form men inte har muskler för det...och det stämer ju inte på Linus....något sådant har vi ju inte krävt av honom och han är ju inte riden på hur länge som helst men det kan ju kanske börjat förut då jag red iofs... men så fanns det något som unga hästar kunde få i bakknäna om de växte häftigt och en massa faktorer samspelade med det. Men sedan är jag misstänksam på den där gången vi gick omkull att han slet sig i ryggen då....detta med bakknäna kunde tydligen komma från ryggen också istället för tvärtom. Så nu ska vi i första hand få Linus frisk och sedan lägga upp träning därefter....men jag är väldigt olycklig över att han gått runt och haft ont utan att man sett det....nu med facit i hand ser jag ju att han fallit ur på rumpan trots vi tränat så pass muskelbyggande saker..men jag har missat det...varit för hemmablind...för sådant är ju vanliga tecken på strulande bakknän..
Har idag bara mest varit nere från det jag steg upp, Macke spelar innebandy på Duvan Cup så jag har tillåtit mig själv att storböla i en filt....gråtit efter Indy....saknaden är fortfarande som ett värkande sår i mig och jag kan liksom inte acceptera att han inte är hos mig längre....och så rädslan att förlora min fina lille Linus....att han inte ska bli bra....var rätt skönt att gråta ut lite. Kändes bra att göra det då inte Macke var hemma och belasta honom med alla tårar.
Nä nu ska jag ta mig samman och göra något vettigt.
Kram på er
Kommentarer
Trackback
