flyinglady

Nu har vi kommit hem från kliniken.
De har röntgat och undersökt Indy noga och på röntgen såg allt fint ut, inga lösa benbitar men en rejäl inflammation....lymfangiten i sig verkar borta men han verkar fått en inflammation kring kotan som svit av den eftersom han troligtn lekt för mycket under tiden han haft lymfangiten.

Veterinären sade att det fanns två alternativ:
Alternativ 1:
Medicin morgon och kväll i munnen på honom...boxvila/sjukhage i en månad...går svullnaden ned får han börja promeneras om en vecka ca 10 min/dag....och om en månad om hältan är borta och svullnaden ser bra ut får han promeneras längre och sedan på 1,5 - 2 mån skrittas lätt. Ingen galopp eller ansträngande på läänge.
Ger det sig inte får han komma på återbesök och få en kortison och tuppkambehandling direkt i leden.

Alternativ 2 var att ge honom kortison och tuppkambehandling direkt men veterinären var tveksam till det då han är så ung och inte har samma brosk som en äldre häst....dessutom är det ju alltid en infektionsrisk när de går in i leden....det skulle bli kortare vila med alternativ 2 men större risker men också skulle troligen viloperioden bli kortare för honom.

Jag valde alternativ 1 eftersom jag inte vill skynda Indy frisk och vill inte spruta i en ung led om han kan slippa det, han får vila så länge det behövs....veterinären tyckte det var klokt, bättre att använde led-injektionen som sista utväg eftersom det är dumt att mixtra med en ung led om den kan läka med annan medicin. Hon skulle gjort så på sin unghäst sade hon.

Indy står nu på ridskolan igen så jag lättare kan medicinera honom, han verkade lugn nu när jag lämnade honom trots att han var ensam i stallet.


Macke är en underbar pärla, igår grät jag och allt kändes så hopplöst men då hade han lyckats ta ledigt för att följa till Vännäs....det var så skönt. Igår när jag lade mig i sängen tänkte jag att jag nog har den finaste man man kan ha, när det gäller så finns han verkligen där, jag hoppas verkligen jag lyckas finnas för honom när han vill det...försöker då verkligen det men i sommar har det blivit mer umgransele än som var tänkt eftersom jag varje kväll måstat linda Indys ben....
Macke är snäll och go med mig och djuren och hans hjärta är så stort, ibland är det svårt att med ord beskriva vad man känner men efter alla våra år ihop så sväller mitt hjärta extra mycket fortfarande när han håller om mig och kramar mig. Han tog för övrigt bilder på en ganska drogad Indy i Vännäs...vår lilla häst raglade fram på stallgången på kliniken efter att ha fått vad veterinären kallade "en snäll-spruta"...och Indy blev snäll hehe...sprutan verkade jättefort...från ett styck pillrig arab som var som en ligist i låneboxen till en full arab som slött raglade hit och dit och somnade snarkandes i röntgenrummet! Bilder kommer.

Hemvägen var läskig, Macke körde golfen bakom mitt ekipage eftersom jag startade tidigare än honom i morse...därav två bilar...han ser då en Volvo köra om honom och lägger sig bakom mig och hästtransporten RIKTIGT nära transporten. Jag uppmärksammar Volvon i backspegeln och blir orolig då han ligger så där nära hästtransporten...hinner bara tänka tanken att jag inte kommer kunna bromsa med honom så nära och så kliver två rådjur upp på vägen och bara står där och stirrar mot bilen. Min hjärna arbetade febrilt efter en lösning....skulle jag bromsa för rådjuren skulle jag ha volvon in i hästtransporten och då skulle Indy skadas och mycket möjligt jag och Timmy med eftersom oddsen att det skulle bli kaos och dikesrisk....så jag bestämmer att jag inte rör bromsen och dundrar på mot rådjuren med hjärtat i halsgropen....intalade mig att jag har en stadig volvo men att smälla in i två rådjur skulle nog märkas så jag bet ihop och koncentrerade mig på att hålla bilen rak...målet var att damma in i rådjuren och hålla ekipaget på vägen...hade ju både TImmy och Indy på mitt ansvar! Jag hängde mig på tutan och till slut kastade sig rådjuren av vägen...volvon körde då om och han låg nära när han körde om med...hade jag sträckt ut handen genom rutan så hade jag kunnat ta på bilen....och den vinglade och for så jag insåg då att det var ett fyllo....FÖRBANNADE idioter som kör bil på fyllan!!!!!
Stannade till på en p-ficka och Macke körde in bakom....och vi diskuterade upprört den där bilföraren....Macke utrbrast ilsket att hade han kört in i hästtransporten så hade han egenhändigt gett karl spö...kan säga att jag hjälpt till...mina djur är mina barn! Tack och lov tog vi oss hem genom åska-spöregn och idioter efter vägen....att vissa ens har körkort!


ÄLSKAR DIG MACKE!!!!!!DU ÄR VÄRLDENS BÄSTA!

Indys ben var ju fint under kursen men sista dagen blev kanske för mycket då det blev en hel del ridning och att han bråkade runt med John OCH dagen därpå i hagen lekte rodeotjur för nu är han sämre igen så i morgon åker vi på klinik igen...så surt men uppenbarligen var benet inte redo för det som det utsattes för....men detta är inte bra, en häst med lymfangit mår bara bra av att röra sig men eftersom han nu är sämre efter att ha rört sig så är risken det är något annat inblandat typ inflammation i kotleden eller dylikt!

Är så ledsen och just nu när jag var så inspirerad att jobba vidare på det vi lärt oss!!!
Är så rädd att Indy inte ska bli bra...Macke har tagit ledigt för att följa på kliniken i morgon....Erika var upptagen på annat håll så hon kunde inte....var så trött och ledsen på allt strul och jag kände idag att NU ÄR DET FÖR MYCKET så jag satte mig och grät en skvätt...det kändes som det behövdes. Och det är ju så jäkla dyrt också att hålla på och fara på klinik så där, ska skicka in alla papper till försäkringsbolaget snarast! Men inflammationer är inte bra att de går omkring med och han är ju unghäst så man vill ju inte ha något bestående på honom.....och det sitter som en tagg i mig....tänk om han inte blir bra! Indy är verkligen mitt hjärtas häst, det kunde inte vara bättre...han bara måste bli bra!!

Tur Macke finns och stöttar mig nu när jag är ledsen.....

i morgon åker Indy och jag på kurs, benet ser ganska ok ut och han leker i hagen så det ska nog gå bra.
Är lite nervös faktiskt...Indy sköter sig lysande hemmavid men på en ny plats med en massa främmande hästar så kan man nästan vänta sig att en unghäst blir ganska tramsig och uppspelt...nu har han ju dessutom inte tränats p g a skadan så han har nog en del bus i kroppen....hmmm men vi är ju på rätt plats om det blir dispyt.

Är också orolig för mina hälar, de kommer inte tåla detta särskilt bra...kommer få gå på rejält med smärtstillande vilket inte blir kul....kommer få mens dessutom så det är trippeldålig tajming!

Nog gnällt, det känns ändå kul att åka på kurs!
Har ikväll tvättat upp Indy, packat allt man kan tänkas behöva och lite till...packade som vanligt noga till hästen och kom sedan på att jag inte packat en pinal till mig själv :-) Hur dum kan man bli? Solkräm är ju ett måste!

Har tvättat Volvon och vattnat blommor i Hedlunda idag, Timmy lekte och härjade och Macke han är i Storuman. Han åkte dit för att fiska och fota och pyssla om vår andra Indy som inte är en häst utan en skoter-Indy".....

När Macke skulle fara och jag börjat ta fram tvättsaker till Volvon frågade han om jag skulle klara mig själv, jag trutade barnsligt med munnen och sade ynkligt "neeej , jag är ju bara en liten tjej". Macke började gapskratta och ansåg tydligen att jag visst skulle klara mig....jag sade då att jo jag skulle klara mig men att jag skulle sakna honom. Då sade han barskt att jag inte fick säga så...det var inget kul att fara om han visste att jag saknade honom....jädrans karl, de resonerar då bakvänt! Det är väl bra att veta att man är saknad...om jag stod och stampade och otåligt frågade om han inte skulle fara snart och nästan schasade iväg honom så skulle väl inte det heller uppskattas och det sade jag strängt...jo då höll han med.....nog var det bra att vara saknad och att han skulle sakna mig med. Jag suckade högt...MÄN de kan då resonera lustigt!?

Men jag har världens finaste man och hund och i morgon hoppas jag att Indy bevisar att han är världens finaste häst och uppför sig fint!

I morse steg jag upp tidigt och åkte till Umgransele för att titta till Indys ben och när jag kom hem möttes jag av en förvånandsvärt pigg man som inte var alltför bakis efter pubkvällen med brorsan. Vi hade förresten båda två himla trevligt med Andreas och Harriet (som vanligt)-

Sedan for vi ut och har varit ute hela dagen, vi har varit på stranden med Timmy, sedan for vi och kanotade, var på Bengt och Sigbritts gård och busade med Timmy där och vattnade blommor (Macke gjorde detta medan jag solade)....vi köpte pizza som vi åt ute innan vi for till Umgransele för att natta Indy och ge honom medicin och linda benet. Timmy lekte som vanligt där ute....Hörde Macke förklara för Indy att han inte gick att äta så jag misstänker att Indy var lite närgången hihi.

Sedan for vi hem och duschade och stöp i säng alla tre en kort tupplur innan vi bestämde att vi skulle åkta till havet trots att klockan var vid 18:00. Vi packade lite kameror och tankade, köpte färdgodis och körde iväg...vi valde att åka via knaften och när vi åkt en bit så kände vi att vi nog var ganska slitna...solbrända som vi var så vi ångrade oss....havet kändes låååångt bort men hem ville vi inte så vi svängde av på en grusväg och virrade på efter en massa småvägar (vi är ofta och utförskar grusvägar) och efter ett tag kom vi ut på en bredare..."denna går nog tillbaka till knaften" sade Macke bestämt. Jag trodde inte knaften låg åt det håll vi körde....för mig kändes det helt fel och det sade jag. Jag tyckte det kändes mer som vi hade knaften i ryggen och inte körde MOT knaften. Efter ett tag dök det upp hus och Macke utbrast nöjt "KNAFTEN, jag visste det" och jag började fnissa för på vägskylten in till byn vi kommit till stod det "GÄDDTRÄSK"....Macke flinade då och frågade om det var kul att skratta på hans bekostnad...och det var det såklart! Men jag är röd som en gris i ansiktet och det har han skrattat gott åt....tror vi båda tar chansen när den kommer!

Nu är vi hemma....röda som grisar och utmattade. Ska snart i säng...puh

Hehehe har nyss fått ett gott skratt...

Låg i ett varmt bad när min Macke susade in på toan och stönade att han var riktigt kissnödig och damp ned på toan. Plötsligt utbrister han något i stil med: "Men hur går det med dig då?!"....
Jag fattade noll och frågade ett dumt "va?!" från badkaret och glodde förbryllat på honom när han började skruva sig på toan och hala upp något....
Det visar sig att han av farten när han damp ned på toan haft sådan svung på baken (han kanske skulle börja dansa hula hula om han kan svänga på rumpan så hihi) att nyckelsnöret som hängde ut från fickan lyckats hamna dinglandes i toaletten så han hann pinka en skvätt på det innan han lyckades hejda sig och hala upp det eländiga snöret.

Jag skrattade och fnissade där bland bubblorna och Macke spände strängt blicken i mig och sade "ja det där tyckte du var kul va?" och jag lyckades behörska mig tills han började skrubba upp snöret i tvättstället....fortfarande sittandes på toa och då bubblade skrattet lös igen. men han flinade själv så jag antar han såg det komiska i det hela.
Jag tittade lurigt på honom och meddelande att jag absolut skulle skriva om detta på min blogg och Macke skrattade och sade att han nog kunde bjuda på det, så jag fick lov att berätta om hans lilla missöde hihihi.

När han stegade ut från toan tittade han på mig och sade att jag var en liten skratt-Maja...hmmm jag är väl allvarligheten själv? Eller?! Hehe. Jag log bara och frågade om han inte kunde köpa choklad på hemvägen från filmningen han skulle på och det lät inte alltför omöjligt att han skulle det :-) Hihihi


Har i övrigt varit på stan med Timmy och en sväng hos mormor och morfar, vågade dock inte berätta att jag behövt fara på klinik med hästen..den lilla detaljen behöll jag för mig själv. Vi hade trevligt där jag och Timmy! Sedan möttes jag och Macke hemma (han hade varit och filmat) och då gjorde jag middag...kokade bland annat majskolvar (det är så gott med smör) och det blev pasta och köttfärssås till (som redan fanns i en matlåda)...så vi åt det och surrade om dagen och lite allt möjligt. Sedan for jag till min lilla häst och Macke for och filmade igen...och han är och filmar nu men sedan ska vi spela "Eternal Darkness" och äta godis...längtar! Gick bra i stallet...Promenerade en liten sväng med Indy som lekte hingst och vrålade så det hördes över hela byn, här och där svarade hästar och det tyckte han var riktigt häftigt! Han skötte sig ändå bra så han fick som belöning äta gräs vid stallet medan jag satt på en pall i solen...bad en bön att han inte skulle bli skrämd eller hitta på hyss för jag såg hur pallen välte med mig när Indy drog iväg över ängen med mig släpandes på baken efter men han skötte sig och mumsade nöjt kring pallen. Sedan i stallet tvättade jag hans ben och svans och lindade sedan det dåliga benet och Indy var så pillrig som en unghäst kan vara....han rullade ut två bandage, lyckades doppa mulen i jod så han blev brun på näsan (han skulle lukta vad det var)...han drog ned och rev ut lite saker också som hängde på boxväggen på tork...och hela tidan satt jag och lindade hans bakben så jag kunde inte hindra den där pillrande mulen från sin upptäcksfärd....ganska uträknande av min lilla häst som sneglade på mig så fort något rasade i golvet...jag blängde då mörkt på honom men han verkade inte känna sig så hotad hehe.Såg ut som ett slagfält med bandage, grimmor, bomull och allt möjligt på stalltången.

Det sägs att det mot helgen ska bli bra väder...hoppas det stämmer för sommar ska vara så här!!!



Lägger in lite annat med nu när jag ändå väntar på att MAcke ska komma hem:


Timmy som valp


Arabiskt fullblod eller en ung lama???

Hm hur trött kan man bli? Det blev inte många timmars sömn inatt och upp till Umgransele bar det i morse för att ta ut hästarna....sitter nu med en ansiktsrengöring och filosoferar vid datorn...usch vad det svider, undrar om det ska göra det?

Hästarna har fått ny hage och var ganska nöjda i morse, de hade vilodag igår och ska ha det idag med...Indy växer ju ännu så han ska inte ridas för ofta.





Stöp i säng när jag kom hem och Macke han åkte till Åsele för att filma, Timmy hade kurat upp sig mot min sida upptäckte jag när jag vaknade...hur mysigt som helst.

Igår var vi på kvällen (Macke och jag) en sväng på skogskåtan med hans bröder och respektive, det var trevligt. Harriet hade väldigt snygga glasögon...påminde mig om att jag snart behöver nya= dyrt.

Erika och jag ägnade en stor del av dagen åt att bygga ny hage...och faaan vad mygg och brems som anföll oss...är alldeles bulig och knottrig idag och det KLIAR! Macke och jag gopratade en massa i telefon eftersom han vari Åsele och filmade en massa. Han hade med ett filmklipp på SVTs nyheter härom dagen. Jag är så stolt över honom...

Idag är jag bara så trött, var uppe sent igår och städade och blåste upp ballonger för att överraska macke när han kom hem från jobbet (01:00 på natten). Hade ställt en tårta i kylskåpet också för att han verkligen skulle känna att han fyllde år trots att han jobbar kväll så vi inte kan fira ihop! Skrev också ett kort som jag satte fast i tårtlådan där jag talade om hur mycket jag älskar honom...och just för att han är denna härliga människa som han är!
Försökte också komma på en bra present men när han inget önskade och jag hade idétorka så blev det en peng istället.
Hoppas min älskling får en fin födelsedag :-)

Igår var Erika och jag och skrittade en kort sväng i skogen, när jag gjorde i ordning Indy såg jag inget tokigt med hans ben men efter ridturen var han väldigt svullen vid ena bak-kotan så han hade antagligen vrickat sig men han haltade inte. Jag kylde ned kotan och bad Erika kolla när hon släppte ut hästarna på morgonen.
I morse ringde Erika och sade att indy var ännu mer svullen så nu har jag ringt veterinären som ska åka ut och titta på honom, tyvärr blev det inte Hassan som är den enda veterinär här som jag litar på men får väl se vad denna människa säger....mest troligt är det en vrickning men jag vill inte chansa eftersom benet var så tjockt. Väntar nu på att veterinären ska ringa så vi kan åka ut dit. Har köpt stolpar så jag kan göra en sjukhage till Indy.

I söndags kom Macke hem vid 06:00 från Storuman så när jag vaknade fikade jag tyst och sedan åkte Timmy och jag till Umgransele. Först for vi på stranden med Erika och sedan till Paddocken och förberedde mer på vår bana till hästarna...Timmy var pigg och busig och sprang hit och dit. När vi sedan åkte hem till Erika för att byta till hästkläder var han ganska nöjd så vi lämnade honom hos Erika så han fick vila lite.

Sedan hämtade vi hästarna och tog dem till banan, Eva följde med oss med sitt sto Ninja) . Det blev lite allt möjligt vi utmanade hästarna med...presänning på marken, slalom, ett hinder, en passage med tunnor och en annan passage med hinderstöd osv) och de tyckte den var ganska intressant....
Proppen klarade allt galant, Ninja hakade upp sig på någon enstaka station men verkade öven hon sköta sig ganska fint och Indy klarade allt utom att gå på pressänningen (och uppföra sig fint när Ninja var nära)....han gick bredvid presänningen och fram till den men inte på den men jag har märkt att han är mycket misstänksam mot mark som ser konstig ut...mörk asfalt tror han är halkig så den går han lååååångsamt över medan han betänksamt nosar på den så det får vi jobba på....

Men ändå så tror jag att Ninja var den svåraste prövningen för Indy. Indy är ju van att det bara är han och Proppen på våra träningar och han blev alldeles till sig över att det var ett sto med på träningen och spände upp halsen i en elegant båge med riktig hingstnacke och halade ut "herr petternicklas" och fjantade på lite och hade ganska svårt att koncentrera sig på sin uppgift i början...särskilt när Ninja blev tokbrunstig av att ha två killar inpå sig och ställde sig och skvätte och pinkade inför herrarnas ögon....men efter ett tag skötte han sig bättre eftersom jag envetet skickade honom bakåt när han utan tillåtelse försökte gå fram till Ninja. Tillslut stod han still bredvid mig och lääängtansfullt sträckte halsen mot Ninja och drog in hennes ljuva lukt i näsborrarna men gick ingenstans.

När vi övat en stund tyckte vi att hästarna förtjänade att vila skallen i skogen så vi satt upp och tog en skogstur, denna gång red jag utan ledare vilket var spännande och Indy var ju dessutom uppspelt över att Ninja var med så det lugn han hade förra gången existerade inte nu men han var aldrig bråkig och oregerlig. Ninja fick gå först och Proppen i mitten och strategiskt placerad sist i ledet...Indy surade mot Proppens bak eftersom han helst sett att Proppen makade sig ur vägen så han fick komma närmare Ninja men när han tänkte sätta sina unghäst-tänder i Proppens rumpa hann jag stoppa honom och gräla på honom. Sedan började Indy intressera sig mer över miljön och småtravade på när han fick chansen, han var ändå hela tiden lyhörd och saktade av när jag tog i tyglarna men det blev ett litet lyckoskutt över en rot en gång men med en "tonårshäst" så får man ta lite sådant. Ridturen gick fint, det blir såklart väldigt korta turer eftersom Indy inte är van och musklad för längre men någonstans måste man ju börja.

Idag måndag så ska Indy få vila, det är viktigt att en unghäst får tid att smälta och ta in allt nytt som händer och så att man inte överanstränger dem...nu tror jag den risken är minimal eftersom jag går väldigt varligt fram med Indy men hellre att vara extra försiktig än att ställa till med något. Nästa gång jag sitter på honom ska vi öva på svängar och starter...stopp har han förstått delvis..han stannar om jag tar i tyglarna men jag vill att han ska stanna när jag omfördelar min vikt så även där har vi en del att jobba på men det kommer....nu har han ju acceperat mig å ryggen och det är steg 1.

När jag och Timmy sedan i söndags kom hem så hade äntligen Macke vaknat till liv :-)
Vi åt tacogratäng, talade om för varann hur mycket vi saknat varann när vi inte umgåtts lördag kväll (då jag låg med mensvärk och han var i storuman) och sedan åkte vi ned på travbanan där vi stod och gosade och tittade på travet. Jag satsade på en häst och vann :-) Macke fotade en massa fina bilder och åt en hamburgare.
Vi njöt av stämningen, solen och att vara på travet och plötsligt sade Macke : "Men detta är väl sommar! Sol och travet" och jag höll helhjärtat med! Har haft en härlig helg!

Indy trivs bra på betet med Proppen, de leker och härjar så de är alldeles trötta om kvällarna.
Indy har provat både getingstick och brännäsla med mulen så den har haft både blåsa och bula och är just nu lite rodnad av solen så nu har vi börjat med solkräm...han är som ett barn...allt ska testas.
Vi har longerat, promenerat och jobbat i korall och han sköter sig mycket bra....vi har mött bilar med slä, motorcyklar och allt möjligt och det går finemang...Erika tycker han är riktigt duktig för sin ålder.
Igår var Indy och Proppen småsega av värmen och allt bus i hagen så vi bestämde att vi skulle våga oss ut på en liten skogsritt, premiärturen för Indy och mig och jag fick min nya sadel igår så då fick vi en chans att testa den. Har köpt HÖÖKS mindre bruna bomlösa och den var ju helt underbar!! Har varit lite skeptisk till de billigare bomlösa men den där är ju helt underbar och ganska kort dessutom! Nåja vi begav oss till skogen och satt upp, Erika hade mig och Indy som handhäst för säkerhets skull. Indy stod som ett ljus när jag satt upp och när vi begav oss efter skogsstigen trippade han nyfiket på utan att göra större väsen av sig. Han provade att småtrava lite och brydde sig inget om sin lyckliga matte som satt fånigt flinande....han hoppade till och med över ett dike med matte på ryggen och tyckte det var en baggis...tanken var att vi skulle gå över diket men Indy tyckte annars. Han var så duktig....han förstår tygeltagen att svänga osv men skänklarna fattar han inte ännu...vi ska jobba på dem men vi har varit så mycket på ridbanan att jag kände att han behövde får göra något annat och han stannar alltid snällt när man kramar tyglarna lätt så han verkar ju fatta det viktigaste kommandet...STOPP hehe. Rider honom på sidepull...använder inte bett på Indy...vi tränar så smått på att han får ha det i munnen då och då men det verkar hända så mycket i hans unghästmun att vi har lagt bett på hyllan lite.

Indy var inte helt en ängel under ridturen, han tyckte det var surt att få gå tvåa så han fösökte att par gånger ge Proppen ett tjyvnyp i baken så hans skulle maka sig åt sidan...då fick han bannor av matte för så får man inte göra!

Men jag är så glad! Sadeln fungerar och vi har haft en premiärtur i skogen!!!! ÅHHHHH!

Tack Erika för att du är en sådan underbar vän!
Tack Macke för att du är världens finaste man!

Idag har Timmy haft en sjåig dag...han följde till stallet i morse när jag släppte ut hästarna, han lekte, grävde, nosade, munhöggs med stallkatten...flåsade enormt av pälsen i värmen så direkt vi kom hem åkte rakmaskinen fram och efter en massa gruff mellan hund och matte så var han lite ojämnt rakad. Macke han hade en massa projekt under dagen så jag och Timme for tillbaka till Umgransele och ruskade liv i Erika. Vi  for till stallet och grejade och tog in hästarna som var ganska trötta och sedan åkte vi till ridbanan och gjorde en teknikbana för hästarna som vi i morgon ska prova. Det är labyrint, tunnor, slalombana, tunnel och lite allt möjligt...Timmy sprang runt som en tok när vi byggde banan och hade sjåigt att hålla koll på både Erika och mig men oj vad han njöt av att få härja på...det var ju rejäl yta att springa på men nu när han var rakad så flåsade han mindre.

När vi sedan kom hem så gjorde jag tacogratäng och när jag ringde Macke och meddelade att maten var klar så sade han att han och grabbarna skulle äta pizza...så jag åt ensam...men gott var det. Sedan däckade jag i mensvärk och Timmy däckade i min fotända av sängen helt utslut och där har han nu legat i flera timmar snarkandes med ryckande tassar....Macke har farit med killhögen på fest i Storuman..suck...tråkig lördagkväll men jag har nog varit tråkigt sällskap med min onda mage. Hoppas killen som kör bilen kör försiktigt...sade åt honom att om han tyckte killen körde illa dit så skulle han ringa så hämtar jag honom....struntar i om det är i Storuman..hellre hämtar jag honom än att någon idiot kör ihjäl honom...men jag hoppas jag slipper åka iväg för jag blir så trött när jag haft riktig mensvärk...

Sov gott....kram Nea

Förra lördagen skulle jag hämta hö, lyckades inte få med mig någon så jag hyrde shells största kåpsläp, tankade volvon och åkte till hö-gubben som bor i en labyrint av grusvägar i vännästrakten.
Vägen dit kunde jag bra men vägen var guppig utav bara f*n och jag beslutade mig ganska fort för att ta en annan väg hem. Helt plötsligt så var något grått framför bilen så jag nitade...klev ut ur bilen lite skakis och mötes av ett ilsket "GRYMT". Jag hade först trott att det var en kinesisk naken hund men såg nu att det var en gris framför bilen och han var inte på sitt bästa humör nästan påkörd som han blivit. Jag spanade omkring mig och såg ingen gård så jag slet tag i grisen och han gick genast till attack och bet mig i benet och på armen men tillslut hade jag honom vrålandes i famnen...först tänkte jag sätta honom i baksätet (för han var ju inte en stor gris utan ganska liten) men grispiss i bilen...nej-tack. Så med grisen under ena armen fick jag upp luckan bak på kåpsläpet och snörde in honom i släpet och stängde ganska skakis. Funderade på vad jag skulle ta mig till och kom på att det bästa var att köra honom till min hö-gubbe och sedan meddela polisen för det fanns ju ingen gård i sikte utan bara grusväg och skog.
När jag kört en bit dök en gård upp på sidan av vägen så jag stannade till där, en karl mötte mig flinandes och hojtade glatt "hör att du hittat min gris" för grisen var inte direkt tyst i släpet stressad som han var där. Det visade sig att familjen hade tre sommargrisar på barnens önskan och en av dessa (denna gris) bara smet...detta var femte gången han var på rymmen...hittills hade han stannat på gården så de hade väl inte brytt sig så mycket men denna gång hade han försvunnit och de hade inte hittat honom. Jag fnissade när karln jagade runt grisen på släpet för att fånga honom för DET var en syn...glad i hågen kunde jag sedan fortsätta mot min hö-gubbe. På hans uppfart fick jag stanna bilen och jaga en tratunge av vägen och knappt hade jag satt mig i bilen förrän trasten var på vägen igen...ganska irriterad susade jag ut ur bilen och jagade honom en bit in i skogen vid vägen och körde sedan förbi....man kan ju inte riskera att köra på en sådan liten krabat :-) Min hö-gubbe skrattade gott för han såg mig från gården....babblandes om mina strapatser hjälptes vi åt att lasta...och då gjorde jag det ödesdigra misstaget att fråga om en annan väg hem eftersom ditvägen var så urusel så han beskrev en annan väg och jag tyckte mig fatta allt bara bra....med fullastat släp rullade jag iväg och efter en bra bit med svängar till höger och vänster insåg jag att inget stämde och att jag var vilse...hamnade vid ett ensamt hus där den lilla grusvägen jag kört på slutade och den lilla gårdsplanen var inte stor nog att vänta på för mitt stora tunga ekipage....jag började gråta och saknade Macke kolossalt och mottagning på telefonen hade jag ingen. Snorande och gråtande började jag backa hela ekipaget efter grusvägen och efter många om och men var jag ute på en större grusväg och följde den...bensinmätaren sjönk stadigt och mitt mod likaså...men efter en lång färd kom jag ut på Lyckselevägen och då ringde först ridskolan och frågade om jag kunde kvällsfodra....eftersom jag ändå skulle dit med höet så sade jag ja och kort därefter ringde min Macke och jag var så glad att höra hans röst...han var i Vilhelmina på biljippo....jag berättade hela historien och han skrattade och undrade hur fan jag kunde råka ut för allt på en gång. Sedan ringde jag Erika nu när jag äntligen hade mottagning och meddelade att jag skulle bli sen (vi skulle mötas vid riskolan halv fem och den tiden fanns det inte en chans i världen jag skulle hinna till) ...hon skrattade gott när jag berättade och jag med...det är ju inte var dag man nästan kör på en gris mitt ute i ingenstans. Oroligt sneglade jag på soppamätaren på hemvägen  för den sjönk rejält men jag tog mig till ridskolan där Erika och Saga mockat och gjort det mesta åt mig...hade kunnat kyssa dem båda för det! Sedan hjälpte de mig att lasta ur höet och stapla det och därefter tog vi ett träningspass med Indy och han var riktigt duktig och skötte sig men var pigg på stallbacken och fjantade runt.
Sedan kvällfodrade vi och jag skjutsade hem dem efter vi tagit en välförtjänt milkshake som jag bjöd på eftersom de varit så snälla.

Därefter var det lite fest, när jag kom hem hade vi besök av min kollega Brante och hans kompis...jag blandade en drink och sjönk ned i ett bad...hade blåningar på arm och ben av grisens bett (tack och lov hade den just inga tänder utan hade mest som nypt mig) och var rispig på benen av allt hö....tog ett tag innan jag kände mig presentabel igen och killarna började muttra att de var kissnödiga så det var till att skynda på. Sedan gick vi på skogskåtan.

Vilken dag va???!!

Förra veckan ringde Erika på fredagen och sade att katten som tagit på sig rollen som vår stallkatt i Umgransele var helt utmärglad, hon hade tydligen inte farit hem till sina riktiga ägare (vilka de nu är) alternativt att de övergett henne. Erika och hennes släkting Saga var oroliga och jag vidarebefordrade samtalet till Macke som satt bredvid mig när jag pratade i telefon. Erika undrade om vi kunde komma med kattmat..."självklart" sade Macke och vi åkte först på attären där Macke handlade flera burkar kattmat och därefter ut till Umgransele.

Saga och lilla "Kattis"


Timmy i min famn




En ovanligt ren Figge


Proppen

Susann Gunnarsson mailade häromdagen, hon tog lite bilder från vår promenad i torsdags :-)
Linnea och Chiquita är så söta.....Indy var mest bråkig där i början hehe men lugnade sig fort


Linnea och Chiquita


Vi funderar lite på färdvägen



Indy stretar och vill äta, han insåg att han gick i en djungel av MAT!! Tack och lov lugnade han sig efter ett tag.
Men det var första gången han var i skogen och då kan man ju få vara lite uppspelt!



Vi traskar uppåt



Linnea och Chiqita
Chiquita tyckte inte om riset så Susann fick ibland hålla undan riset så Chiquita och Linnea kunde ta sig förbi, Chiquita är lite "prinsessan på ärten" :-)
Indy stegade på bra så det bådar gott inför framtiden!

Jag är så glad så glad!!!
Igår så kom Erika upp och vi tog ett pass när vi hängde på Indy och det gick så bra...märks att växtvärken lugnat sig för han gick smidigt och elegant som vanligt med bakbenen och var på fint humör. Vi bestämde då att träna en gång till idag så först red vi i Umgransele en sväng på Erikas häst och en lånehäst och sedan åkte vi upp till Indy.

Indy var duktig och cool när jag hängde, så vi utökade övningen med att jag ställde mig på ridhusets uppsittningspall och Erika fick leda Indy förbi några gånger, gå runt den och sedan stanna honom vid den...syftet med övningen är att låta Indy vänja sig vid att man är ovanför honom....det är ganska vanligt att unghästar blir rädda när de får en ryttare på ryggen just för att ryttaren är så hög....jag klappade och kliade Indy och han insåg snart att det var ok att jag var ovanför honom och Erika berömde med morot. Sedan hängde jag på honom igen och det gick så bra att jag svängde benet över hans rygg och sedan satt på honom....han var duktig så därefter hoppade jag av och vi tog av sadel och allt och lekte lite i ridhuset innan Indy fick bli nattad :-)

Är så glad....att sitta på sin häst för första gången är en obeskrivlig känsla....hade samma med Valdi men hon var mer cool i sig...Indy har det varit en mycket längre väg att gå med så detta känns så underbart :-)

I torsdags promenerade jag och Indy med Susanne Gunnarsson när hennes dotter skulle rida ponnyn Chiquita på en tur. Vi följdes alla åt ut i skogen och vi hade planerat en lugn kort promenad men det urartade till (vi tappade bort stigen och hamnade fel) en längre sväng i skogen men oj så trevligt det var...Indy var pigg och ganska besvärlig i början...han var så uppspelt över att ha ponnyn med (vi går ju alltid själva) så han tramsade och höll på men efter ett tag i skogen så lugnade han sig. Han var jätteduktig, klev på överallt och tvekade inte...klättrade uppför en rejäl brant...kändes som jag skulle få en hjärtinfarkt men Indy var knappt anfådd...gick även bra för resten. Indy kom på att mycket i skogen går att äta så lyckligt stoppade han i sig av allt möjligt och traskade ganska nöjt på medan vi virrade runt och försökte hitta rätt stig hem! Han testade också att bita i en stor sten men insåg att den inte var någon höjdare att smaka på :-) men är man lite häst så undersöker man ju med tänderna.

Min man har faktiskt halvt erkänt att han börjat gilla att vara i stallet, han har till och med ibland föreslagit att vi ska åka dit. Han tycker Indy är en häftig häst :-)

Jag föreslog på skoj att på fredag och lördag när jag har jour och ska ut med ALLA hästar i ALLA TRE stallen så kunde han ju följa och hjälpa till...jo sade han, det skulle han nog. Jag höll på svimma då! Men vi får se när det är dags...schemat är då:

Fredag kväll:
- Ta in alla ridskolehästar och sedan fodra i alla tre stall och kolla så allt är ok

Lördag:
-07:00 vara på plats och ge hästarna kraftfoder inne och sedan leda ut alla till hagarna och ge dem morgon-hö där
- Mocka till alla ridskolehästar och rengöra deras vattenkoppar
- Sopa rent i alla stall
-Väga upp ridskolehästarnas kvälls-hö och sätta rätt mängd i varje hästs kvälls-säck
- Kolla så de har vatten
- Ge dem lunch
-Ge dem middag
- Hinna ta hand om min egen häst
- Ta in ridskolehästarna och ge dem kvällsmat och sedan ge alla andra hästar i alla stallen mat och låsa bygget

PUH vilken mardrömsdag det kommer vara...mina dåliga fötter kommer inte gilla det!

Har ikväll dragit av Indy hans bakskor, ska i morgon ta fram...orkade inte alla fyra hovar ikväll eftersom det är så förbaskat tungt. Macke frågade då om han skulle följa i morgon och hjälpa mig....då blev jag åter paff...
Min man är på väg att bli en häst-tönt han med...vänta bara.

Idag har vi förberett volvon inför besiktning, hämtat moped och mina hovslagarverktyg i Umgransele, ätit pizza till middag och bara umgåtts och njutit. Timmy har såklart varit med och busat överallt vi har varit!

På fredag morgon så ringde min mobil och det var radiokanalen "lugna favoriter" som ringde.
De har varje morgon en ros de delar ut och man får maila in till dem om någon man vill ska få en ros och så ringer de upp och intervjuar den som vill ge rosen och sedan den som ska få den.
Hade tidigare i veckan mailat in till dem eftersom jag tyckte att min macke skulle få en ros och när min telefon på jobbet ringde och det visade sig vara Lugna favoriter som ringde och hade valt mitt mail och ville intervjua mig ang varför jag vill att Macke ska få rosen så höll jag på att dö men det gick bra....jag talade från hjärtat. Jag ville han ska få rosen eftersom han är min man och min bästa vän, han får mig att le av glädje när jag tänker på honom trots alla år vi nu har på nacken tillsammans....han är en underbar människa och det finns ingen som han. De frågade vad som fått mig att falla för honom, var det hans rumpa? Neeej svarade jag lite roat, det var nog hans humör för det första vi gjorde var att bråka över ett tv-spel hehe....programledaren skrattade då gott.
Sedan ringde de Macke som låg hemma och sov eftersom han var ledig och yrvaken fick han veta att han fått dagens ros från sin fru och berättade varför...de talade om det jag skrivit i mitt mail och han lät ganska rörd när han också berättade om hur vi träffats och så vidare.
Alla på mitt jobb satt spänt i fikarummet och lyssnade när vi hade fika även om radiokanalens kärleksmusik fick dem att känn sig lite olustiga där de satt runt fikabordet tätt ihop.....känns konstigt att fika till sådan här musik muttrade någon....jag skrattade glatt och tyckte att Brante skulle bjuda upp Johannes haha.

Macke blev så glad och tyckte han fick en fin om än ovanlig start på dagen, rosen levererades av interflora och ser ut så här:





Sedan på kvällen blev det middag i Hedlunda, Magnus och Sophia var i stan med lilla Vidar och även Andreas kom dit så vi blev några stycken runt matbordet på altanen.


Andreas frågade lille Vidar: - Vet du vad naveln är till för?
Vidar tittade då frågande på Andreas som glatt svarade: - Den är till för att hålla arschlet på plats!!

Macke och jag har skrattat gott åt det där....haha.

Lilla Timmy

Nej nej...det är inte jag som har klåda i baken haha det är HÄSTEN! Nu blev ni nyfikna va?

Har idag varit med Timmy på stan och handlat, sedan grejat här hemma....det mesta jag tagit mig för har blivit pannaka..ledsnade på att vara brunett och ville återgå till ljust igen men ser ut som "det femte elementet" i håret (en karaktär i en film....en rymdvarese med orange hår)...jag är väldigt orange...Macke flinade stort när han såg mig....nej flinade är kanske fel ord...SKRATTADE passar nog bättre.

Jag lagade tacogratäng till middag och sedan satte jag ihop mitt morotshår och åkte till stallet för att se om jag kunde åtgärda hästens rumpkliande...svansen har han kliat så den ser ut som ett borst och min vackra fullblodsarab kan ju inte gå omkring med en svans som ser ut som en gammaldags rotviska där bak!.
Skurade honom i baken och doppade hela svansen i skurhinken medan två stora ängsliga hästögon iakttog mig..."vad gör matte med min bak?" tycktes min lilla häst tänka medan jag tvålade in härligheten. Har även köpt ett test så jag kan kolla om han behöver avmaskas så på måndag ska jag plocka skit och skicka på analys...

Väntar nu på Macke som är i stan och köper något gott, sedan kommer Brante hit (kollega och vän) så då ska vi tre se film...vad det blir vet jag inte.

Gruvar lite att gå på jobbet på måndag med detta hår...

BIG BARABOM på er, nu ska jag hänga tvätt!!

Roligt med kommentarerna jag får på mina inlägg. Kul att ni uppskattar dem!

Jo Gunvi Indy är tonåring, han fyllde tre i februari så jag har just börjat med hans inridning..idag var vi och promenerade och han hade sadel för första gången och den accepterade han (förutom att han lekte med den så han nästan stod på näsan då han vände huvudet mot sin rygg för att pilla med den och inte alls såg vart han gick).

Jo Wenzel, Macke har fingrarna kvar...kanske ett något större ego efter den mycket lyckade trädfällningen :-)

Har idag varit i stallet och grejat efter jobbet....som jag skrev ovan fick Indy ha sadel och han tog det bra och var duktig....han är en fin liten häst. Macke ligger nu i soffan och ser något tråkigt vetenskapsprogram så jag shoppade lite hästsaker och dvd-filmer från nätet och hamnade slutligen här. Har i övrigt varit en ledsam dag eftersom farfars begravning var ida och jag kunde p g a en massa tråkiga omständigheter inte närvara och det har verkligen gjort ont i hjärtat men Macke och jag ska till graven senare med ljus och ha en egen lite minnesstund för vår farfar (skriver vår eftersom farfar kallade sig farfar åt Macke med)....grät i bilen hem från stallet och tyckte allt var tungt och kändes grymt och orättvist....var skönt att komma hem till Macke och Timmy och få höra hur Mackes dag varit...det skingrade tankarna en del och Timmy behöver man ju bara se på så ler man....tänk vad en glad hund kan pigga upp! I morgon jobbar Macke...vet inte vad jag ska göra, ska träna Timmy i alla fall och gå en sväng med Indy men i övrigt blir det nog något så ap-tråkigt som att packa inför vår flytt till grönsaksstigen...

Hittade två bilder som jag tror är i sommar och jag fnissade så hemskt när jag såg dem att jag bara måste lägga ut dem...ett är rabarber-badpojken Macke och det andra är Mange som matar Vidar och roar honom och oss andra i ett par MYCKET moderiktiga glasögon...hoppas inte killarna stryper mig för att jag lägger ut dem men lite kul ska man väl ha?






Var tvungen att kolla lite till och jag hittade mer bilder här, lite blandat:





En arg och en uppgiven, strular det med bilen tro?




Ja...jag och vattengeväret har varit i farten...


Illrosa! Ansiktet matchar tröjan


Sommar




Förra våren


Familjen flinta

I morse somnade min farfar in, han var antagligen den snällaste varelsen som funnits och en fantastisk människa som var älskad av alla...Har gråtit oändliga floder idag, det vill visst inte stanna....
Lider också med farmor som nu är ensam.....

Saknar dig redan lille farfar, du var verkligen älskad av alla!!! Hur tomt ska det inte bli utan dig, du har ju alltid funnits!!!!

Har bara lust att skrika att jag inte accepterar detta men det hjälper nog inte...

Skulle nu lägga in mina nya bilder och det bara krånglar och jag får felmeddelanden om formatet, trots att det är rätt format. Har till och med provat med bilder jag tidigare använd som jag VET fungerar....grrrrrr

I onsdags tog jag bort min Valdi, kändes som jag gick sönder inombords!!! Grät hela dagen och natten och fortfarande river det i mig...men jag hade ju inget val....är så glad jag har min Indy, han är en fin liten vän.
Är mycket nöjd med Indy, han är intelligent och lär sig fort...vi tränar mycket repövningar och han fattar fort!

Erika har också nu tagit bort Molli så valdi och Molli, de bästa vännerna är nu tillsammans på de gröna ängarna...

Det har varit tungt att jobba torsdag och fredag...vill bara gråta usch....tur Erika och jag har varann och kan trösta varann.

I helgen ska jag träna med Timmy och Indy, blir nog kul, något roligt efter en riktig pissvecka.
Macke skulle köra skoter sade han, han har också en ny kamera på gång så han lär nog fota en massa också :-) Han är så duktig på att fota, flera bilder har varit med i tidningen.

Har troligen en box på ridskolan på gång så då tar jag upp lilla Indy dit.


Usch nu måste jag bara bita ihop ett par timmar till sedan får jag fara hem....vill verkligen inte gråta på jobbet men det är nära hela tiden. Känns nog bättre till veckan då man fått rensa huvudet i helgen...