Long reining

Här är allt bra, jag har fått upp ögonen för "long reining" och har börjat indroducera det för hästarna och mig själv. Indy som hatar allt som heter markjobb var helnöjd vilket var otroligt kul, han brukar sura och bråka om man jobbar nh, akademiskt eller vad det är. Han HATAR markjobb, akademiskt är det som fungerat bäst men även där är det sura miner och protester. Igår när jag för första gången provade long reining var han helnöjd och gjorde faktiskt sitt bästa hela tiden. Hästen är ju väldigt fri då man arbetar med den och det passar ju honom otroligt bra. Ikväll provade jag med Linus och han är ju helt grön och knappt någonsin tömkörd men han fick kläm på det fort men exploderade ett par gånger i höger varv.....skulle tro att det är mitt fel, måste bli bättre på att hantera honom mer på höger sida också....men efter en stund lugnade han sig och började tänka och jobba och då gick det bra.

Är så glad över att ha hittat något som faktiskt passar mig och hästarna helt, akademiskt har varit nära men det här känns helt som jag :-) så kul! Detta påminner ju mycket  om akademiskt och utövas på spanska ridskolan så det är nog samma rötter i allt.

Nä nu ska jag äta något gott!

Hemma

Idag gick vi på nålar Macke och jag, han var i kontoret och jag hemma och på var sitt håll gick vi och jagade upp oss eftersom ATG aldrig ringde. Försökte ringa dem men såklart gick de inte att nå efter telefontidens slut.

Just efter två ringer Maria och säger att de flesta provsvar är klara och att Indy inte visar någon infektionsbild och de flesta värdena såg bra ut. Levervärdena är  fortfarande för höga MEN de har börjat sjunka så hon tyckte inte det var värt att ta risken att göra biopsi, istället ska han fortsätta äta hö. Framöver ska omrpov göras så man ser att det fortsätter sjunka..... hon sade att det var en liten häst som nog väldigt gärna skulle vilja få komma hem. Vi skulle inte hinna dit innan stängning men de skulle vänta på oss om vi ville hämta honom så vi kastade oss i bilen och hämtade såklart vår kille. De lät som de mer än gärna skulle bli kvitt honom så kanske hade han varit lite jobbig hehe... hon sade att han nog tyckte det var tråkigt där haha. Är så glad så glad så glad! Macke hade tagit ledigt så han skulle kunna följa och blanka i ögonen susade vi till Umeå där häst med hemlängtan mötte oss.

Linus blev överlycklig då vi hämtade in honom och Nyfiken och han såg att Indy stod i sin box...han ville absolut fram till Indy och nosa på honom.

TACK gode gud för detta!!!! Hoppas bara det fortsätter!!!!!

ATG

Indys levervärden var sämre på sista provtagningen så Vännäs har skickat oss till ATG. När jag ringde ATG så ville de att han bara skulle äta enbart hö någon vecka och sedan skulle jag komma med honom. Han har nu ätit hö och idag åkte vi till ATG, där har dom tagit nya prover och han ska sova där i natt. Är proverna dåliga ska de i morgon göra biopsi på levern för att se vad det är som är orsaken....är det inte hans mat, ja då kan han ha en leversjukdom eller kanske cancer. Får hämta honom i morgon om allt ser bättre ut annars på fredag. Var fruktansvärt att lämna honom för han blev tokig då jag gick ifrån honom och började fara runt och illskrika...gissa om jag började gråta.... Han var hur duktig som helst där inne då vi kom dit men då jag gick på toa ville han följa med och nöjde sig inte riktigt att husse stod med honom i gången men han var relativt lugn och skötsam....tills vi for, då bröt verkligen helvetet lös. Stackars lilla älskade gubben.... längtar efter att få hämta honom!!!!

Ögat är bra men i lördags gick vi omkull i skogen, vi hade ett gräl om farten...Indy som är redigt less på skritt brakade av i tvåhundra och ingen av oss såg trädet som kom förrän vi nästan var inne i det och då kastade Indy åt sidan så vi tappade balansen och hamnade platt på sidan. Vi låg där i snön och funderade lite...jag hade fortfarande benen om honom och satt på honom fast i liggposition....Indy vände huvudet och kikade på mig och surade mot mig....DITT FEL, HUR FAN KÖR DU MATTE? Jag blängde tillbaka och började försöka kava mig upp, SKYLL INTE PÅ MIG GALNING, muttrade jag innan jag med snö i jacka och byxor fick mig upp. Indy slutade med ett svullet bakben men det har tack och lov gått till sig nu...verkade bara vara en sträckning.

Nä usch vad jag är orolig och ledsen, nu får det räcka med elände.  Nu får turen ta och vända tycker jag.....Indy måste måste bli frisk, jag kan inte andas utan honom.....sägs att när en arab ger av sin själ så tar den en del av ens egen och det stämmer nog.....Indy betyder så mycket, kan inte tänka mig att vara utan honom....han känns som en del av min själ. 

Bli frisk, mattes lilla pojke!

RSS 2.0