Tömkörning och böjda rör
Puh då har man tvättat och städat lite och tömkört vildstoet (som i väntan på matte hade lekt i hagen och brakat in i grinden och böjt övre röret och landat på sidan enl spåren i snön) när jag kom var täcket i olag men damen tittade oskyldigt på mig, oskadd ;) tömkörningen som stod på dagens schema bestod av gräl i början...Lina vägrade ens försöka utan bara bråkade men då jag tvingade henne att lyssna och försöka insåg hon att gå framåt och svänga faktiskt var saker hon behärskade och verkade väldigt positiv och då fick det räcka för dagen. Därefter var det att rota fram ett nytt grindrör och givetvis var det längst ned under snön vid en tom hage....Lina var med och tittade nyfiket på mig medan jag grävde i snön och såg väldigt nöjd ut med att få vara med på mitt leta-rör-projekt.... sedan var hon nöjd i hagen och åt och småsolade. Hon är en rolig häst men ett projekt som heter duga haha. Jag är rätt trött just nu, puh!
Khalinaa "Lina"
Khalinaa eller Lina som hon kallas samma dag som vi delade på henne och fölet (Zemir), jag hade henne i lina först för att hålla koll så hon inte blev tokig och skadade sig.
Hon är så fin...jag däremot var ett sömnigt vrak hehe.
Uppdatering
Har inte skrivit på länge men livet har varit upp och ned, min älskade häst Linus fick akutavlivas.
Efter vi var på ATG fick han någon dag senare en korsförlamning som förvärrades trots vård, det värsta fallet en av Linus veterinärer hört talas om sedan hon var veterinärstudent.... han hade fruktansvärt ont och veterinären här i stan kämpade med att smärtlindra honom men inget hjälpte och han akutavlivades i stallet....och jag gick totalt sönder inombords. Det var som jag hamnade i ett svart skärande mörker.....det var mycket innan det men att se sin älskade häst plågas så och sedan akutavlivas var ett trauma....fy så hemskt.
Indy fick jag ha en dag med då vi gjorde saker han älskade, man fick ta farväl och han fick ett värdigt slut...han var lycklig då han somnade men Linus hade det bara hemskt.
Hade tagit bort foder och allt då jag ställde honom i vila men han fick ändå korsförlamning men självklart funderar man....kunde jag gjort något mer? Varför? Det har ätit sönder mig nästan...fy... men Alexandra som var Lyckseleveterinären var hemskt rar och det kändes bra med henne som gav honom sprutan och jag har haft Maria Conradsson i ryggen hela tiden under Linus sjukdom och hon har hjälpt till massor....TACK fina veterinärer för att ni finns. Sedan ställde folket på travet upp enormt och Linus död slöt oss alla samman.....det sista han gjorde var att ena hela anläggningen... TACK till alla vänner och stallisar för allt ni gjort...alla peppande samtal, mail, sms och alla handlingar...det är helt fantastiskt vilka underbara människor som omger en. Min kära make, han kan jag inte ens beskriva hur han ställt upp....han är fantastisk. Han peppade mig att skaffa häst igen...
Linus var aldrig helt lycklig sedan Indy dog så nu är de nog med varann igen, hoppas då det <3
Innan Linus dog hade jag funderat på att köpa hans syster som jag visste var till salu och köra dem i par...det var en liten dröm som jag pratat med Siv om....Khalinaa fanns i vännäs hos en tjej som uppfödaren sålt henne till men som nu skulle sälja henne vidare. När han dog kändes det viktigt för mig att titta på henne och se om hon hade någon del av hans fina psyke....ville inte såklart försöka ersätta honom men han var fantastisk och hade hon lite av den "fantastiskheten" vore det ju toppen...hade inte förlåtit mig och hon hade sålts utan att jag hunnit titta på henne. Khalinaa och jag behövde bara träffas så var det kört, hennes blick gick rakt in i mig och hon svansade efter mig i hagen nyfiken på vem jag var och hon hade ett 8 mån föl vid sidan. Det bestämdes att jag skulle köpa henne och Erika kärade ned sig i fölet och köpte honom så båda fick följa med hem...
Khalinaa var inte så fin, tunn med kala fläckar i pälsen och helt klart lite brister då pälsen var matt och hovarna i dåligt skick så vi separerade henne och fölet nästan omg och sedan har hon fått äta upp sig och pälsen börjar bli blank och fin och fläckarna försvinner i rasande takt :) hon är jätterar men det är jobb med henne...hon är flockbunden, omusklad, lättstressad och bara att vara ensam inne i stallet är en pärs men vi går hela tiden framåt i träningen och hon VILL verkligen....hon är helt underbar och blir bara vackrare och vackrare <3 jag älskar henne. Hon är väldigt olik Linus i sättet och det är skönt för utseendemässigt är de rätt lika så jag gillar att hon är helt annan i sinnet men hon har godheten han hade. Jag är väldigt nöjd med henne, ska nog få henne mer säker i sig själv :) Hennes son är en liten odåga som ger Erika och hennes Nyfiken händerna fulla :D
Det gör ont i mig, tyckte ödet kunde låtit mig behålla Linus då jag förlorat så mycket i mitt liv men tydligen inte...men jag hoppas hoppas Khalinaa och jag får ha mer tur :)
Kram till er alla!
